tisdag 24 januari 2012

Lämna inte Harry Potter vid dörren



Pernilla, en pedagogista och inspiratör. En föreläsning med Pernilla ger utrymme för både inspiration samt metareflektion. Hur ser vi på språk och språkutveckling på vår förskola, vad är språk och vad är rätt? 

På min arbetsplats har vi ett barn vars familj talar tre språk hemma. Mamman talar sitt modersmål med barnet, pappan talar sitt modersmål och föräldrarna talar ofta engelska med varandra. Detta kan vara en orsak till att deras barn inte utvecklat sitt talspråk fullt ut ännu. Men det är endast ett enda av sina 100 språk som han inte behärskar ännu. Det finns inte många av barnen på avdelningen som kommunicerar så bra som han gör fast på andra sätt. Genom skapande, med sin humor, med hjälp av vår iPad, genom gester och ansiktsuttryck. Visst ska detta inte bli en ursäkt för att vi inte ska stimulera talspråket ytterligare. Men istället för att fokusera på vad detta barn inte kan ännu så kanske man ska fokusera på vad detta barn kan som han kan inspirera oss andra och som vi tillsammans kan använda som ingång till att stimulera talspråket ytterligare. En av hans spetskompetenser som vi ser är att han behärskar vår iPad helt galant. Det är ett redskap som vi ser fångar hans uppmärksamhet, där han i lugn och ro härmar ord, reflekterar och börjar få fram två-ords meningar. 

Inställningar till att införa olika multimediala redskap i förskolan varierar, många är rädda och tror att barnen inte ska kommunicera tillräckligt, att de ska tappa social kompetens etc. men IKT är ett verktyg och komplement till allt annat som vi gör på förskolan inte ett substitut. IKT tar även en större plats i den nya reviderade läroplanen. Här är några av de mål från läroplanen som Vi pedagoger på min avdelning ser att vår iPad bidrar till.

Mål
Förskolan ska sträva efter att varje barn
·      utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära,
·      tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld,
·  utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra,
·  utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner,
·  utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa,
·  utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring,
·  utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar,
·  utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
·  utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang,
·  utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar,
·  utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap,

(Lpfö 98, rev 2010, s.9-10)

Teknik inte något som i sig själv är pedagogiskt utan det är vad man väljer att göra med den som är pedagogisk, den bör användas som ett redskap inte som en barnpassare. 

Pernilla berättade om hur ett barn som kom till skolan full med inspiration då han läst hela Harry Potter boken hemma men som han inte fick ta med in till klassrummet eftersom det inte var det som klassen skulle arbeta med just nu. Det skär i hjärtat på mig när jag hör detta. Jag reflekterar även över hur många gånger jag gjort just detta, inte varit uppmärksam, inte fångat tillfället, inte sett vad som var viktigt just då. För att kunna nå barnen bör man vara inlyssnande och ta tillvara på vilket språk, vilka  verktyg, vilka intressen som barnen har för att kunna nå dem och fånga dem utifrån deras värld. Vem vet, det kanske blir Vi vuxna som lär oss mest.



Arrivederci!

1 kommentar:

  1. Helt klart att man lär så länge man har elever(och förskolebarn)och tyvärr kommer insikt efter insikt om hur mycket man missat och missar trots goda intentioner...men förhoppningsvis tar vi steg i rätt riktning och det tjänar ju ingenting till att döma sig själv för hårt :)
    Roligt att läsa dina reflektioner som alltid.

    SvaraRadera